120413
Jag förlorade mig själv någonstans på vägen i höstas, förälskade mig i allt annat än mig själv. Levde i en bubbla som att det inte fanns någon morgondag. Blev en person jag inte längre kände igen men så en dag… föll jag i en grop och såg mitt liv passera revy och då slog det mig. Det här är inte jag. Sedan november har jag inte varit okej och det är först nu jag börjar erkänna hur mycket det tär på mig. Vilken energi det krävs att gå runt och vara glad när man inte känner sig så. Och efter alla år är jag sorgligt bra på att sätta upp en fasad.
Men utav detta lärde jag mig att jag nu måste prioritera sådant som betyder något för mig och som är på riktigt. Abstrakta saker. Jag menar vem bryr sig om man missar ett möte, festen eller ja, allt som nu finns när man istället kan ha en mysig filmkväll med en vän, äta hemlagad mat och bara vara. Jag brukade älska att teckna, att baka men nu fick blåsa bort dammet i bokhyllan för att ens se moleskin blocket. Ni förstår min poäng, det gäller att prioritera rätt.
I sommar fyller jag 22, jag säger inte att jag kommer leva felfritt framöver. För det finns inte en enda människa som lever felfritt, de som tror det är bara patetiska. Men jag ska prioritera livet. Och jag ska börja om på nytt. Jag har inte än bestämt mig hur jag ska spendera min sommar men jag känner att jag behöver fylla den med energi. För i höst börjar allting på riktigt och jag tar mitt första riktiga steg till att arbeta som mäklare.
Nu ska jag blåsa liv i mina pennor och en Paulo Coelho bok efter att ha skrivit en rad till av skatterätten. I eftermiddag ska jag umgås med Faye och få en dos av något socialt. Nu kör vi livet, är du med mig?
