120526 part. 1

Hallå världen! Jag fick ta en bloggpaus pga utbildningen på kasinot och hemvändningen till Sundsvall men nu är jag vid liv igen. Eller inte riktigt, det är ju fortfarande tentavecka runt hörnet och kvällen ska spenderas med att få min lägenhet att se ut som ett hem igen. Just nu är det mest kaos, vi hörs om några timmar!

19.28

För varje mil bussen närmar sig Sundsvall blir molnen på himlen lite mörkare. Det är nästan något symboliskt över det hela. Jag får fortfarande en klump i magen av att resa norrut och jag tror den kommer hålla i sig året ut tills alla stora steg är tagna.

Suck it up.


REASONS TO BE FIT (pt. 5)


120509

Jomeeen, appropå det där med soffpotatis så sitter jag just nu och velar mellan att släpa mig till gymmet och köra ett armpass eller att stanna hemma och baka muffins (kanske lite bullar också). Hur gör man med sånt?

Fördel med att stanna hemma - jag har faktiskt redan varit ute och promenerat 7km idag innan frukost, så jag har ju inte varit helt ineffektiv. Det regnar ute. Jag tränade både måndag och tisdag. Jag ska träna imorgon. Jag skulle verkligen behöva baka.

Nackdel med att stanna hemma - Om jag bakar kommer jag att äta (fast det är ju inte så dåligt). Då måste jag träna extra länge imorgon eftersom jag missar mitt armpass idag (det är kanske inte heller så dåligt).

REASONS TO BE FIT (pt. 4)


08. Fitness guru or couch potato?



Fitness guru eller couch potato? Jag skulle väll säga att det beror lite på dag och sinnesstämning, men som ni ser har den här bloggen fått innehålla en del träning under den senaste tiden. Mitt problem är att jag behöver se resultat för att fortsätta vara motiverad och just nu fungerar min kropp så att oavsett om jag äter fantastisk bra och tränar som en gud eller äter ingenting annat än Mcdonalds och enbart tränar med promenader till ica ligger jag på samma vikt. Och mått, tro mig jag blir inte lurad. Detta är lite surt och ibland har jag svårt att hitta motivation.

Nu för tiden tränar jag för att jag tycker att det är roligt. Jag går på pass som får mig att må bra och njuter lite av när jag kan lägga på tyngre vikter på gymmet (det är nice). Mitt mål är att bli bättre på att springa, kanske tillochmed hitta en njutning i det. Sedan har jag ett viktmål men det får vi se hur det går med. Just nu kan man egentligen säga att jag tränar så att jag får äta, jag vägrar till exempel att ha ångest över hur mycket mat jag kommer äta på brunchen med Sofia på lördag.

ONCE UPON A TIME


For the love of god, titta på färgerna!

RUN ZACK, RUN!



"Zack loves dinosaurs but until now he has never seen one bigger than himself. This is his reaction."

120508

 


Jag har haft ytterligare en fantastisk dag. Stockholm har drabbats av riktigt vårväder och efter ett redigt döda-mina-ben pass på gymmet mötte jag upp Jocke och Sebastian och åkte hem till mig och hängde i solen. Vi spelade Bezzerwizzer (jag förlorade dubbelt upp), drack öl och när klockan började närma sig middag plockade vi fram grillen. Jag gillar när man hittar på saker lite impulsivt och det var härligt med en heldag när vi inte hunnit ses så mycket alls på senaste tiden.


Sedan ringde kasinot idag och sa att det är ett sommarvik jag blir anställd på. Tre månader av heltidstimmar och därmed heltidslön, can I get a woop woop?


07. How you came across tumblr

Jag har ju faktiskt ingen tumblr utan utnyttjar bara andras för inspiration och humor. Skulle säga att det gjort att min nördighet frodats lite extra och det är ingenting jag klagar på! Skulle jag aldrig snubblat över dom skulle ju ni dock inte behöva stå ut med allt tjat om serier som dyker upp här, så ni kanske är lite mindre nöjda än mig?

120507

Jag har haft en fantastiskt fin dag. Började med en lektion som var uppvärmning innan tentan och jag kände att jag hängde med och förstod allting, sedan fick jag iväg några viktiga mail och åt lunch i solen med Karin. Jag blev väckt från min powernapp av kasinot som ringde och sa att jag är anställd och ska på utbildning nästa vecka (hej stockholmssommar) och efter det har jag fått träna mitt första bodycombat pass på en månad.

Jag borde kanske låta lite mer positiv till allt detta men sist jag skrev något positivt i den här bloggen angående mitt humör, "Jag är i en fas i mitt liv just nu när jag mår så vansinnigt bra. Jag vet inte riktigt vad det är som har hänt men jag trivs fantastiskt fint just här, just nu.", tog det fyra dagar innan Mamma berättade att dom skulle separera. Så när någonting positivt händer i mitt liv har jag en tendens att knuffas omkull igen. Så man skulle kunna säga att jag bara går och väntar.

Så skulle man kunna säga.

ZUMBA + BODYCOMBAT


06. Your favorite season and why

befreestrawberry:  coconut-t-r-e-e-s:  I FOLLOW BACK☯  Craving this!

Jag är en riktig sucker för förändringen av årstider och även fast sommaren vinner (det gör den väll alltid) vill jag påpeka att valet inte är enkelt! Jag älskar våren och de dagar vi haft nu i Stockholm, den första dagen man kan gå till skolan utan jacka, eller när man kan dricka sitt kaffe i morgonsolen. För att inte prata om när träden blir gröna och möjligheten att plocka den första vitsippan. Jag tar sällan så många kort som på hösten när löven byter färg och tycker att det är en magisk känsla över naturen just då. Prasslande löv under skorna och tidigare även den där back-to-school känslan som hösten alltid förde med sig tycker jag är mysig. Under vintern trivs nog mitt ensamma jag som bäst, när det är helt okej att stanna inne med en kopp te under en filt och titta på disneyfilmer medans snöstormen härjar utanför fönstret. Jag har norrland i mitt hjärta och vill ha riktiga vintrar, komplett med snöänglar och snögubbar.

Men sommaren är oslagbar och jag längtar efter brunbrända ben och sena nätter. Glass i massor på varma stränder, eller klippor om jag blir kvar i Stockholm. Uteserveringar med drinkar och fint sällskap i mängder. Det är som jag nämnde, ganska svårslaget.

05. Three favorite colours

want more colour in your life? :) x

want more colour in your life? :) x

want more colour in your life? :) x


04. Write about your closest friend(s)

Jag har ju redan gjort ett sånt här inlägg en gång, det är lite problemet med dessa listor. Det blir lätt ganska repetivt. Jag väljer att kopiera och klistra in det föregående inlägget med några få förändringar. Ni får stå ut att det kan bli såhär ibland och ni som står med kanske behöver en påminnelse om varför ni är bra. Puss.

Egentligen skulle jag vilja säga att jag inte sätter mina vänner i fack då alla betyder lika mycket. Men alla betyder mycket på olika sätt, så mina bästa vänner är dem som jag kan prata med om saker som jag vanligtvis aldrig skulle nämna för någon bekant eller totalt okänd. Jag har funderat otroligt länge på hur jag ska sätta rätt ord på vad jag känner om mina "bästa" vänner, huruvida jag ska nämna dem eller ej och så, men jag väljer att ha det såhär;

Josefine och jag har varit vänner i ungefär sju år, det här är varför jag älskar henne;
"Igår satt jag och Ronja hemma hos henne och surfade på cybervågen och på någon blogg någonstans kom det upp en bild på Vanilla Coke (aka det äckligaste man kan dricka) och då sa jag att jag sett att dom har denna fruktansvärda skapelse på ica. Vi surfade vidare och ungefär 30 sekunder senare kom jag på att "just det, dom har cherry coke ochså!"

Då vänder sig Ronja mot mig, med ögon stora som tallrikar och säger "skojar du!?" varpå hennes ögon börjar tåras och när jag säger "nej, det finns!" så börjar hon vifta med händerna och le så mycket att det var tur att öronen var ivägen och "titta, jag blir så glad att jag börjar gråta!!!" 

Igår fick jag alltså Ronja att gråta. Av glädje. Jag kände mig som en sådan vardagshjälte."

Sofia och jag har varit vänner i snart sex år, det här är varför jag älskar henne;
Sms av Sofia, 13 nov 2010. Ronja ronja ronja ronja ronja ronja ronja ronja ronja ronja ronja. Jag tycker om dig! <3

Första gången jag såg henne var nog under nyår i åttan och vi var kanske inte så tighta från början (h3h3), men i dag räknar jag henne till en av mina absolut viktigaste vänner. Det är en vän som lyssnar på mig, utmanar mig och ber mig skärpa till mig när jag gnäller för mycket.

Sist jag skrev hade hon fått en idé att åka och studera i USA och jag var förstås glad för hennes skull (och väldigt stolt), men det knöt sig ändå i magen när jag tänkte på hennes flytt. "Man blir som man umgås", skrockade jag när hon ringde och berättade om planerna. Efteråt svepte jag stora tycka synd om sig själv-manteln över mina axlar. Sanningen är nog att jag inte skulle kunna hantera tanken av ett liv utan Sofia i min närhet och jag är väldigt nöjd över att hon åtminstone för stunden finns kvar i Sundsvall.

Mikaela och jag har varit vänner i lite mer än fem år, det här är varför jag älskar henne;


Hon som är så god mot allt och så omhändertagande att hon i det närmaste bär sniglar över gatan när det regnat (nu vet jag inte om hon exakt gör detta, men det är ändå sån hon är). Hennes oförmåga att göra planer vägs ständigt upp av att jag inte kan sluta le i hennes sällskap och jag tror inte hon förstår riktigt hur mycket jag saknar henne här i Stockholm.

Jennifer och jag har varit vänner i lite mer än fem år, det här är varför jag älskar henne;
För att jag och Jennifer egentligen inte var särskilt nära innan vi bestämde oss att åka till London tillsammans i några veckor vårt tredje år i gymnasiet. Där blev vi riktiga vänner och nu spelar det ingen roll om hon försvinner till Australien ett år och kastar sig ur flygplan, eller om jag byter norrland mot huvudstaden, vi håller ihop. Det är svårt att definiera vår vänskap, utan att den låter helt banal, men det är mest för att när vi pratar om personliga grejer så är det verkligen personligt with a song and dance, och kan inte beskrivas. Ni får bara ta mig på orden här. Jenn = awesome. That’s it.

(Funny story är också att Jennifer och Mikaela är kanske dom bästa bästisarna jag någonsin träffat. Det är nästan svårt att nästla sig in mellan dom två brudarna. Vi träffades första dagen i gymnasiet. De var redan bästa vänner sedan mellanstadiet och vi tre hamnade i samma klass. Sedan dess har de betytt kanske allra mest i vänskapssammanhang för mig.)

Marie och jag har varit vänner i mindre än ett år, det här är varför jag älskar henne;
Hon kan få mig att skratta så enormt mycket, och älskar att berätta saker lika mycket som jag. Det är hon som jag har mina livligaste diskussioner med och som alltid avråder mig från att falla för killarna jag gillar. Sedan är hon fantastikt bra på att läsa av människor och lyckas på något sätt smsa "puss på dig" precis när man behöver bli pussad på. Senast igår fick jag reda på att jag tydligen är minst lika bra på att läsa henne på samma sätt. För att helt plötsligt bo i samma stad skulle jag ändå säga att vi inte alls ses tillräckligt.

Alexandra och jag har varit vänner i lite mer än sex år, det här är varför jag älskar henne;
Hon är helt klart en av de mest udda personer jag någonsin har träffat. egen, one of a kind, unik. Kan nästan alltid få mig på bra humör och lika lätt få mig på riktigt riktigt dåligt humör. Vi kan skratta, gråta och bråka, alla tre utan problem. Älskar våra lördagsmornar, speciellt de då vi har pannkakor med glass och jag får mata katten.

RSS 2.0